Något positivt?!

Ingen har väl undgått att vi lever i pandemitider. Tänka sig att ett litet virus har ställt det mesta upp och ner på för allt och alla. Ett litet virus som totalt har förändrat förutsättningarna för alla mänskliga relationer och kontakter och för socialt umgänge med varandra. Social distansering är ju ett nyckelbegrepp i dessa tider och som nog ingen av oss har lyckats undgå att notera. Trist, men helt nödvändigt enligt experterna, och som vi gör klokt i att lyda och följa!

Men finns det då inget positivt alls med en tid som denna?! Är det bara eländes elände med såväl sorg som rädsla som de främsta ingredienserna i våra tankar och känslor just nu?! Jo, jag påstår att det finns det! Och jag skulle vilja lyfta fram två saker som jag noterat har något hoppfullt och positivt över sig.

Det första är att vi verkar ha fått en större samhörighet mellan alla oss människor. Trots att vi inte kan träffas och umgås på sådant sätt som tidigare varit så självklart för oss, så känns det som om livets förutsättningar har blivit mer rättvisa. För vi sitter alla i samma båt! Vi är alla lika sårbara och utsatta för något ogripbart ont. Klassgränser, kulturella gränser, religiösa gränser, politiska gränser är mer eller mindre irrelevanta och ointressanta i en tid som denna. Vi hör alla ihop, vi är en enda mänsklighet! Meningsskiljaktigheter och konkurrenstänk får stå i bakgrunden till förmån för medmänskliga handlingar och empatiskt sinnelag för att gemensamt bekämpa fienden covid-19.

Det andra är att vi måste just nu lära oss att leva i nuet. Innan Corona-pandemin så stod den rastlösa planeringen inför framtiden i fokus för de allra flesta av oss. Upplevelsehysterin var total! Men idag har vi inte någon som helst kontroll över framtiden och hur den kommer att se ut. Utan vi är helt enkelt tvingade att leva i nuet! Därför finns ju alla förutsättningar till att vi kan få glädja oss över livets små saker på ett helt annat sätt än när vi hade tusen planer inför framtiden! Och så mycket kan vi väl säga att vi verkar ha återupptäckt naturen och vad mycket den har att ge oss. Aldrig tidigare har väl så många sökt sig ut för att ströva i skog och mark, att njuta av innehållet i den medhavda picknick-korgen, att ta sig tid att lyssna på den hoppfulla fågelsången och betrakta den ljusa nyutslagna grönskan. Naturen, skapelsen, som ju hela tiden stått till vårt förfogande, men som vi alltför ofta valt bort till förmån för långväga resmål och häftiga och spektakulära upplevelser.

Så visst finns det mycket positivt i dessa tider – trots allt! Och inte bara positivt så där i största allmänhet, utan kanske att vi faktiskt just nu kan få hjälp att hitta tillbaka till det djupt mänskliga hos oss! Hitta tillbaka till oss själva, där vi får såväl ro som lugn att fundera över vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt i våra liv! Och det är väl det största som kan hända oss i dessa sorgliga pandemitider!

2 tankar på “Något positivt?!”

  1. Hej!
    Tack Anita för dina värmande ord
    Så skönt få ta till sig lite hoppfullhet o positiva tankar i denna pandemitid!
    Det är en jobbig tid nu, men viktigt tänka
    på allt som ändå kan glädja oss!
    Mvh Ann-Christin

    Svara
  2. Hej !
    Pandemin för mig är en ”varning” att vi inte kan fortsätta leva som vi gör.
    Vi har nu tvingats till att stanna upp i vår upplevelsehysteri och vårt resande med mycket utsläpp som följd.
    Vi har fått sakta ner, bryta trender.
    Vi får hitta nya vägar och upplevelser i vårt närområde som kan ge oss lika stor glädje i vår vackra natur.
    Samhörighet och leva i nuet fina/bra ord de måste vi behålla inom oss.
    Tack Anita 🌷💐🌹

    Svara

Lämna ett svar till Ann-Christin Gunnarsson Avbryt svar