Så kom den här dagen som vi alla längtat efter! Efter ett och ett halvt års pandemidvala återgick allt till det normala. Vad vi har väntat på och sett fram mot denna dag då alla restriktioner (åtminstone de flesta) kan kastas överbord, då vi åter igen kan hälsa på varandra med ett handslag, då vi kan krama om varandra, då vi kan gå på teatrar och konserter och andra stora kulturevenemang utan att behöva sitta eller stå med 1 ½ meters mellanrum osv osv. Kort sagt, nu äntligen kan den värsta rädslan få släppa taget om oss att själva bli smittade eller att smitta andra. Dock under förutsättning att vi har vaccinerat oss! Och att det kan finnas någon enda människa som inte av medicinska skäl avstår vaccinationssprutan, är för mig en gåta! Vi bör vara oändligt tacksamma till hela världens forskare som med gemensamma krafter och resurser kunde få fram ett säkert vaccin på så kort tid. Ja, jag skulle vilja utbrista i det här sammanhanget: tack gode Gud för den skickliga och hängivna forskarvärlden som genom sitt outtröttliga arbete räddat otaliga människor från att dö i covid-19!
Men tänk om det var lika framgångsrikt att få fram ett ”vaccin” mot världens ondska! Inte minst i vårt eget land verkar ondskan vara fullständigt lössläppt. Människor skjuts och knivhuggs så gott som dagligen. Bilar sätts i brand och sprängladdningar detonerar i såväl hyresfastigheter som affärslokaler. Vi har ett högröstat debattklimat som känns hotfullt och förminskande och kränkande. Korruption och ohederlighet smyger sig in överallt osv osv. Vad vi längtar efter att vi snart även skulle kunna se ett slut på ondskans pandemi . Då vi kan leva i fred och frid med varandra. Då ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Då människovärdet återupprättas och betraktas som heligt och okränkbart. Vad vi längtar efter en återgång till det mer normala, där den unkna livsluften får ersättas med frisk klar luft som gör det lättare för oss att andas framtidstro. Låt den tiden komma snart!!